Om empati
Ännu en liten film värd att se från briljanta RSAnimate. Denna gång med Jeremy Rifkin om att människans förmåga till empati snarare än egoism har varit – och är – avgörande för vår överlevnad. ”We have to start thinking as an extended family”, säger Rifkin, och tänker på alla de arter i våra ekosystem som hjälper oss.
Det är någonting som gör att en föreläsning som den här blir så mycket lättare att ta till sig som illustrerad – konsten hjälper oss att ta in budskapet.
”Homo empathicus”. Modern hjärnforskning visar att vi är programmerade med empati, men att vårt empatiska omfång (alltså hur många vi behöver ta in och låta vår empati omfatta) förändras med tiden och har gjort så genom vår historia från stäpp till civilisation; vi har fler vi behöver rikta vår empatiska förmåga till nu än på stenåldern. Vi har gått från att endast leva nära och vara beroende av få, till att både behöva och kunna känna samhörighet med hela nationer eller regioner. Det är fantastiskt.
En fråga som Rifkin då ställer är: måste vi stanna där? ”Är det möjligt att utöka vår emotionella förmåga till att omfatta hela biosfären?” Enligt Rifkin kommer det nu att vara nödvändigt för människans fortlevnad. ”Om det är omöjligt att föreställa sig så kan jag inte förstå hur vi ska klara oss!”, säger Rifkin. ”Vi måste bereda mark för den empatiska civilisationen”. Krångligt? Kolla videon.
